Jag känner mig rättså lycklig idag. Jag har arbetat med mitt projektarbete – något som verkligen behövs kan jag säga! Min position i tidsplanen är inte riktigt vad den borde vara och nu med facit i hand önskar jag att jag hade börjat liiiite tidigare och inte lämnat allt till sista sekund, precis som jag brukar göra.

Men det känns bra nu när jag har kommit igång ordentligt. Det är inte så mycket kvar nu. Måste kämpa så det blir klart och jag får det ur världen!

För jag slogs av en sak igår. Så länge jag har viktiga saker att göra, som till exempel projektarbetet, kan jag inte göra något annat vettigt. Jag vill till exempel inte rita ”på fri hand” eftersom jag vet att jag har annat som måste göras, och jag vill inte blogga heller för den delen, för jag ”förtjänar inte det”. Men jag gör ju inte vad jag ska heller, så det hela slutar med att jag bara sitter på facebook, bloggkoll eller [insert random tråkig site] och bara trycker F5 gång på gång och väntar på att något ska hända.

Detta leder ju för tusan ingenstans! Jag blir bara deprimerad av att inte göra något roligt, och att veta att jag har saker jag måste göra. Så jag har nu beslutat mig för att ta tag i saker och ting igen så att jag kan börja leva på riktigt. Så att jag kan få min inspiration tillbaka.
Och jag är på god väg.