Precis som Annika sa, så är det Tony Kakko som fick bli mitt motiv. Om hon listade ut det för att det var likt, eller för att det var jätteuppenbart om man känner mig, det är en annan sak!

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd (JA! Hör och häpna, man får faktiskt lov att vara nöjd med sina egna prestationer!). Kanske kan det till och med vara den finaste bilden jag har gjort i Illustrator. Nu säger jag inte att jag är värsta proffset eller något, men jämfört med vad jag har gjort tidigare är det helt klart en utveckling åt rätt håll.

Känner faktiskt att skaparlusten så smått börjar komma tillbaka. Både när det gäller fotografering och tecknande. Och det känns underbart! Men det är väl den annalkande våren som gör det, man bara känner hur det spritter i benen och fingrarna.

Sitter just nu på praktiken. Vet inte om jag har nämnt att jag älskar min praktikplats, men det gör jag i alla fall. Hur som helst så är jag lite smått sysslolös idag, så jag bestämde mig för att utmana mig själv och göra något jag aldrig har gjort förut.

Nämligen; rita en kille i illustrator.

Över huvud taget är jag värdelös på att rita killar, men som sagt, en utmaning! Man blir ju aldrig bättre om man inte övar.

Sneak peak:

Hint: det är inte Ola Salo eller Jesus.

Förutom att skåla i cider i lördags, bjöd jag på en riktigt god chokladmousse. Detta recept kommer också från Zarah-Lou (älskar hennes recept!). Det blev riktigt gott och var inte alls särskilt svårt att göra, tog totalt kanske femton minuter (plus att det skulle stelna i kylskåpet).

Receptet är i alla fall följande:
175 gram mörk blockchoklad
2 Mars-bitar à  55 gram (kan bytas ut mot annan valfri choklad, men jag tycker Mars är godast så Mars fick det bli)
4 äggulor
3 msk socker
1 krm salt
4 dl grädde

Så här gör du:
Smält chokladen och marsen i ett vattenbad. Vispa äggulorna fluffigt tillsammans med sockret och saltet. Blanda i chokladen och låt allt svalna (låt det verkligen svalna, jag var lite otålig här och då skar sig grädden när jag senare blandade det). Vispa grädden, häll i chokladsmeten och blanda allt till en smet. Häll upp smeten i små skålar, ställ in i kylen för att stelna. Garnera med en klick grädde och riven choklad.

Mums!

Dagbok, Natur 3 kommentarer

Våren är verkligen officiellt på väg nu. Vädret de senaste dagarna har varit helt fantastiskt, även om det är rätt så kyligt och mulet idag. Men i lördags däremot, var det riktigt härligt väder med strålande sol och flera plusgrader. Love it!
Och som ni ser har jag även hittat det första vårtecknet – vintergäck! Hittade visserligen dem redan för en vecka sen men har inte haft tillgång till kameran. Men nu så, nu kan jag dela med mig till alla!

Helgen som har gått var i stort trevlig och mysig. Fredagen inleddes med en halv spelkväll hos Alicia. Spelade Jeopardy och tramsade lite. Sedan stack Andreas och jag hem till honom och degade lite och bara tog det lugnt.
Under lördagen hade Lunds Universitet öppet hus, och jag är nu mer säker än någonsin att det är i Lund jag vill plugga och ingen annanstans. Jag vill inte lämna Lund!
Efter öppet hus traskade Alicia och jag runt i stan lite, det var ju som sagt underbart väder. Vi fick lite ”aha-upplevelser” när vi gick runt och hittade massa saker vi aldrig lagt märke till förr. Vackra hus, universitetet (hur kan man ha bott i Lund i 18 år och ALDRIG sett universitetsbyggnaden?!) och domkyrkan.. Alla dessa saker tar man på något sätt för givet när man har det så nära, men det är nog sådant man kommer sakna när man lämnar staden.

Efter en spontan shoppingtur där det inhandlades lite vårkläder så begav jag mig hem till Andreas igen. Åt fin middag med familjen och skålade i champagne, värsta lyxen. Sedan kikade vi på bilder från hans mammas och systers resa till Egypten. Behöver jag berätta att jag också är otroligt resesugen?

Det var en fin helg helt enkelt. Bara fem dagar kvar till nästa nu!

Idag har Andreas och jag varit tillsammans i fyra år. Egentligen kan man tro att fyra år är jättelänge, framför allt för några som bara är 18 år. Men äsch säger jag, vad spelar åren för roll egentligen? Så länge man vet att man är med den personen man helst av allt vill tillbringa resten av livet med.

Jag har velat fram och tillbaka ifall jag ska skriva värsta långa romantiska kärleksförklaringen här, men nej, jag har kommit fram till att jag inte är sådan. Vad jag känner berättar jag för Andreas på riktigt och det är inget jag behöver att alla ska veta om. Så nu slipper ni sitta och spy av värsta sliskiga/romantiska kärleksförklaringen som ni egentligen inte bryr er om. Men i alla fall, ett litet kollage kan man ju alltid bjuda på!

Jo, jag tycker om Andreas väldigt mycket, åtminstone det kan jag tala om.