Som du ser i rubriken är jag lite fundersam just nu – för vad har jag egentligen gett mig in på?

Just nu är jag stressad som aldrig förr. Jag har enormt mycket att göra i skolan i och med projektarbetet och tusen andra arbeten, prov och inlämningar (thank god att jag åtminstone har hittat en praktikplats så att jag slipper ha det hängandes över mig!). Mitt i allt detta, vad gör jag då? Jo jag skaffar jobb.

Nog för att det är trevligt med lite extra cash, men jag kunde nog inte ha valt en sämre tidpunkt. Jag har i princip inte hunnit med något utöver jobb och skola. Jag har legat back 300+ inlägg på bloggkoll (!) och att blogga har det verkligen inte varit tal om. Så jag har sagt upp mig. Självklart svider det att inte ha 2-3000 kr extra kronor per månad som jag helt plötsligt blivit bortskämd med, så känns det faktiskt bra. Jag hade aldrig hunnit jobba något nästa termin ändå, med tio veckors praktik och student och hela faderullan.

Så nu är jag ganska lättad för att jag bara behöver jobba 28 timmar till fram till den 18 december. Nu kan jag äntligen slappna av igen!

Efter att ha jobbat ett tag som telefonförsäljare kan jag berätta att man stöter på en hel del stolpskott. Fler än vad man faktiskt kan tro. Bara idag har jag ring tre stycken riktigt mystiska samtal.

1. En äldre dam som inte hör ETT DUGG. Mannen jag skulle prata med heter Göran. Ungefär såhär löd samtalet:
Jag: Hej! Mitt namn är Madeleine och jag söker Göran.
Dam: VAAAA?
Jag: Jag söker GÖRAN?
Dam: VEM ÄR DET???
Jag: Det är MADELEINE och jag söker GÖRAN
Dam: Va, är det Ann?
Jag: Nej det är M A D E L E I N E
Dam: Ann, om det är du så hör jag ingenting.. Om du ska ringa får du ju prata så jag HÖR
Jag: Det är inte Ann, det är Madeleine och jag vill tala med G Ö R A N
Dam: Va? Stjärna???!
och så fortlöpte det ett tag tills jag tappade tålamodet och sa hejdå och klickade henne. Undrar om hon ens hörde det, kanske sitter och pratar med ”Ann” fortfarande.

2. Ska ringa Roger. Ni måste tänka er att han pratar med värsta raggardialekten!
Roger: Hallå, it’s Roger speaking (spiiiking…)
Jag: Eh, ursäkta?
Roger: Roger is speaking!
Jag: Oh hej, mitt namn är Madeleine och jag ringer här från X
Roger: Vaaa? Jag har aaaaldrig prenumereeerat på X.
Jag: Konstigt, det står här i mitt register att du gjort det, men det kan ha blivit ett misstag (förbereder mig för att avsluta samtalet, han låter riktigt skum)
Roger: Jahmen det var ju tjugiiii åååår seeen. Stumpan.. Jag ääärrr ju bara två daaagar äldre än diiig.
Sedan babblade han i cirka 7-8 minuter och jag försökte gång på gång att avsluta samtalet. Han börjar fråga en massa saker, bland annat om tidningen innehöll ”spiidweii” (speedway) och gudarna vet allt. Det var inte det lättaste, men det gick till slut.

3. Ska ringa en man i Trelleborg (så föreställ er en HÖGLJUDD man på grov skånska)
Jag: Hej! Mitt namn är Madeleine och jag ringer från X.
Han: NEJ JAG VILL INTE HA MED X ATT GÖRA JAG JOBBAR JAG HAR FULLT UPP JAG ÄR INTE INTRESSERAD JAG VILL INTE HA NÅGOT MED DIG ATT GÖRA TACKHEJ HEJ HEJ HEJHEJ. *klick*

Detta är dock för det mesta ganska roande,  annat är det med samtalen där man ringer någon som har dött. Man blir panikslagen och vet inte riktigt vad man ska säga. Detta har redan hänt mig två gånger. Tycker inte om att trampa på folks känsliga tår.